WHAT´S ON MY WAY

Så nu ska jag iväg till skolan och lämna in den lilla papperslappen med text på som ska rädda mitt betyg i sista sekunden. Hela min kropp säger NEJ och mitt förnuft säger KANSKE. Så är det mycket nu, som när hans kropp är så himla nära och jag kan känna värmen stråla från hans kropp och sänder elektriska stötar genom min hjärna. Men då säger min kropp KANSKE och mitt förnuft NEJ. Det hjälper inte att han på spårvagnen inte slänger mer än en enda blick åt mitt håll trots att jag står så nära. så nära.

Nordsjön.

Har inte hunnit hitta något lugn men det sjunker långsamt in. Tiden flyger förbi samtidigt som jag knappt ens varit här en vecka.

Tänker på dig. Tänker på att här immar bussarna igen när man åker genom staden. Man kan skriva saker till människorna som passerar utanför på fönstren.

Jag springer längs havet. Det blåser. Solen lyser och min kropp vibrerar igen. På ett nytt sätt. Jag lär mig nya ord och lägger bara de finaste på minnet.

Det är fint här. Längtan ser annorlunda ut.

We are something in between being together. Tänker på astronauter.

Belby-day

morgonillamåendet ligger bekvämt och stör mig, jag borde pallra mig iväg till vårdcentralen för att lämna lite blod för provtagning. Men det vill sig inte, jag saknar självdisciplin.

hjärtslag

Lucky day

jag sitter här och skolkar fån första lektionen den här terminen med loppbett på min axel. hundjäveln har dragit in loppor igen och inte till fotändan av min säng utan till mina kuddar. HELVETE. så nu sitter jag här och skolkar.

in this city

På väg ner i hissen rättar jag till mitt smink. Någon annans tårar har smetat ut min mascara.  Mina händer har ikväll tröstat och jag har lyssnat. Blandade drinkar, höll om dem som grät och höll de vilsna i handen. Det är väl sånt jag är bra på.