follow the rain

Jag plinkar på min gitarr. Tar hand om andras trassel och smeker ömt min egen tillvaro, dagarna är fyllda av små guldkorn. Jag längtar ingenstans, kanske efter någon.

Madrass.

Jag har inget hår kvar. Skrivit en lista på saker jag behöver kolla upp inför att inom en snar framtid åka iväg till fjärran land. Indien och Brighton väntar och det är närmare än vad jag är beredd på.

Tänker på hur det kommer vara. Att bo i annat land. Med det sociala skyddsnätet långt borta. Kommer få lära mig att hitta till en annan mataffär, hur man ska bete sig och lära känna nya människor. Det är ju läskigt som fan.

Ha någon som får hela kroppen att pirra ett hav bort. Sakna och längta. Men tänker att det är samma sorts känsla som nu. Saknar och längtar nu också. Fast kanske ändå inte.

Men att ta steget känns både nödvändigt och spännande.

JAG BEHÖVER OCH VILL LÄMNA MIN COMFORTZONE.

(Jag kan ju åka hem om jag vill)

Hennes närvaro gör sig påmind när jag går igenom mina saker i samband med att jag byter rum. Jag tar i saker som hör henne till och som jag inte rört sedan.. På byrån ligger brevet som jag inte svarat på och hela min kropp vill skriva om allt, men orden räcker inte till.

I FOLLOW RIVERS

Jag röker under grannens fläkt och känner mig besviken på hösten, saknar kylan som ska tränga sig in. Jag behöver något spännande, men du är inte här än.

ÖM.

Jag överlevde helgen och ville inte riktigt åka hem. Grymt kul helg med massa roliga brudar. Annelie är officielt en ny homie.
Dock är det där med skate inte helt riskfritt. Gjorde min första hårda slam vilket resulterade i en svullen haka och en mun som har svårt att öppna sig. Samt en kropp som är helt igenom öm och stel. Det var tack vare yoga och hårt liggunderlag också.

Gnarly shit.

down south.

Åker ner till malmö och åker bräda hela helgen. Lite småpirrig i magen och vet med säkerhet att det kommer bli kul.
Hoppas jag inte dör bara.