Idag har jag och pappa målat om på vår toalett, ett arbete som tog hela dagen. Rätt som det var ringde det på dörren och där utanför stod två välsminkade kvinnor som såg ut att ha fyrtioårskrisen nära. Som svar på mina böner hade jehovas vittnen äntligen vågat sig upp till vårt kvarter! De verkar nästan ha gett upp oss i gamla masthugget, med god anledning. De frågade om jag var kristen och jag svarade att jag var konfirmerad. De pratade om att Bibeln inte är vilken gammal bok som helst och att den har svar på alla frågor, sen orkade jag inte lyssna mer och var rädd att de skulle börja sjunga psalmer så jag frågade om deras gud älskade alla människor lika, så som homosexuella. Då tystnade kvinnan som pratat för ett ögonblick sen sa hon:
- Jehova, vår Gud, älskar alla människor men inte alla deras handlingar, så som homosexualitet. Är du homosexuell?
Jag svarade ja, och kom direkt ihåg att min pappa satt och lyssnade i rummet bredvid, inte för att det var något han inte fick höra, men jag har aldrig sagt det rakt ut inför någon av mina föräldrar. För att slippa få broschyrer om hur man kan botas från homosexualitet eller liknande sa jag bara att jag inte var intresserad av att tro på någon gud som inte älskar mig för den jag är, så som jag är skapad.
Kvinnorna stirrade på mig med stora ögon inramade med lite för mycket mascara. Jag kunde inte förstå vad de tänkte på och jag tänkte bara över vad pappa tänkte. De förstod att jag inte var intresserad av broschyrerna men gav mig ändå en tunn liten broschyr som det stod om Bibeln i. Jag kunde inte säga nej till den, för jag tyckte lite synd om dem. Jag tyckte synd om dem för att de inte förstod sig på kärlek, Kärlek är inget man kan förneka eller sätter gränser på. Jag tyckte synd om dem för att de valt att tro på en Gud som är lika trångsynt som de själva.
När de gått slängde jag broschyren direkt i papperskorgen och återgick till att måla.
6 kommentarer:
... Det var inte vad de sa till mig. När jag frågade om homosexuella och sa att jag var "homosexuell" sa de endast att det inte spelade någon roll för dem. Jag fick (som de sa) älska vem jag vill, så länge jag behandlede ALLA andra med samma respekt. De sa att det inte var något som kunde botas, det var guds vilja... yada yada blaha blaha. De kanske sku snacka ihop sig lite.
Ojdå! De jämnförde homosexualitet med sex utanför äktenskapet vilket de väl inte tycker är särskilt bra det heller.. Skillnaden mellan jehovas vittnen och tex svenska kyrkan är som jag förstått det att jehovas vittnen inte tror att Jesus var Guds son och att han då inte heller dog för människornas synder (Detta var vad pappa sa till mig efter att de gått..). Det betyder att om jag lever i synd, som homosexuell eller har sex utanför äkteskapet (ooops) så finns det inget som räddar mig från helvetet.
Jehovas vittnen tycker säkert att det är okej att vara gay, men deras inte deras gud..
♥
Men... till mig sa de att de inte ens trodde på helvetet! Va fan är det här?!
Det var tollerant eller? :)
eller kanske bara en spontan reaktion på förvirringen..
Skicka en kommentar