Återvända.

Jag börjar detta inlägg med att ursäkta min dåliga uppdatering. Det har varit mycket, där har ni den simpla förklaringen.

Har dock haft mycket tankar och idéer som berör bloggens tema och därför kommer det finnas mycket att hämta och klämma ut genom tangentbordet.

Det jag idag kommer beröra handlar om: OLYCKLIG KÄRLEK

Jag skulle just nu bedöma mitt eget tillstånd som något avvaktande. Jag har gått igenom tunga dagar med enbart gråa skyar och mitt hjärta har dunkat hårt och kallt och alla bitar som det en gång bestod av verkar vara oerhört svåra att sätta tillbaks.

Alltså, jag har upplevt olycklig kärlek.

Jag har de senaste helgerna vart på fester och häromdagen träffade jag en tjej som sade: "Olycklig kärlek är faktiskt ganska fint. Aldrig har man känt att man lever så mycket som då". Helt plötsligt fick jag genom de orden upp ögonen för hur bra det faktiskt kan kännas i all den jäkla misären.

Missförstå mig inte nu, det är riktigt jävla svinjobbigt att älska någon som inte en älskar på samma vis. Men all den smärtan väcker också en ofantlig kreativitet. Helt plötsligt kanske de mest fantastiska låtarna flyger ur en, man kanske blir bäst i världen på att springa eller man kanske blir sjukt bra på att exempelvis laga mat.

Det finns så mycket man kan göra med sin smärta. Jag har knappt börjat inse hur mycket man faktiskt kan göra. Tänk att så mycket bra kan komma ur något så för jävligt som kärleken(i detta fallet olycklig sådan).

Så, kära läsare. Låt er själva leva i smärtan, låt er själva genomlida det helvete ni kanske just nu går igenom. Det går förhoppningsvis över och under tiden kanske ni lyckas med något ni aldrig någonsin gjort tidigare. Om inte annat kan ni ju bli jättebra på att tänka och drömma om omöjliga saker. Det gör jag, det är lätt.

Sov nu gott. Glöm inte att brudar är som spårvagnar, det är ingen idé att springa efter dom, det kommer alltid en ny. (hoppas man iallafall.)

/H