När jag försöker skriva något stannar karusellen i min hjärna och det enda jag vet är att mitt hjärta slår så hårt och fullt av en längtan så stark att jag inte får ner något vettigt alls på tangentbordet.
Annars njuter jag av oxlarna som doftar höst men kvällarna är mörka och ensamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar