Jultider på hemmaplan

Min släkt är speciell av många anledningar och idag har vi firat annandag jul med min mammas halva av släkten. Det är moster med make och två småkusiner, mormor och morfar och min familj runt en kalkon. Det skulle kunna vara en hyfsat okomplicerad tillställning om gamla sår inte längre sved, men det gör de. Ibland undrar jag om mormor och morfar minns att de tycker om varandra när de skäller på varandra hela tiden, jag blir en neutral mellanhand när jag är med dem. Morfar driver med mig och vi skrattar åt varandra. Morfar driver med mormor och jag blir hennes beskyddare trots att hon indirekt är lika elak mot honom som han är mot henne. Vi har det roligt tillsammans och de tycker om mig. 

Och jag tycker om dem, men samtidigt måste jag ta ställning till hur deras beteenden inte bara påverkar deras förhållande till varandra utan också deras förhållande till min mamma och säkert också hennes syster. Så mycket stryk min mamma fick ta emot. Flaskan som krossades mot hennes huvud och hur hon tvingades att ljuga om det. Det faktum att alla min mammas vänner var rädd för honom. När jag ser morfar i ögonen ser jag en far som svikit sin dotter om och om igen på ett oförlåtligt sätt men samtidigt en morfar som vill göra bot för sina synder. Hur mycket jag än vill kan jag inte döma honom, jag kan tycka hur synd om honom som helst men i hans ögon ser jag så mycket skuld att jag inte kan med annat än i tystnad förlåta honom.

Jag försöker föreställa mig hur mamma kände när hon förklarade för sina nyfikna barn varifrån hon fått ärren på sitt huvud. Hur förklarar man att barnens morfar och mormor gjorde det mot en? Mamma berättade precis vad som hände och på något sätt lyckades hon. Jag visste under min uppväxt vad de gjort mot mamma men kunde inte förrän jag blev äldre förstå vad det faktiskt innebar, och det var först då jag började komma båda närmare.

Idag har jag hållit släkten samman och försökt plåstra om gamla sår som aldrig läker och i tystnad förlåtit de gamla trots att jag kanske är den enda som kan.