Pokémon

Idag är jag en sovande figur. Fullständigt jättetrött. Konstant. En aning förkyld också, men mest trött. Så sjukt trött. Vet inte vart all denna trötthet kommer ifrån. Bara att sova är det enda jag vill.

Men man måste ta sig i kragen och inse att det finns saker som ska göras. Som att tvätta lakan. Äta mat. Plugga. Titta på sitt fina arbetsschema och njuta av faktumet att det kommer bli jobb och ledigt när man ville.

Sommaren kommer bli bra. Jag tror på det. Stenhårt.




Jag bjuder på en liten video med ett fett skateboardgang: Plan B.

Alldeles för lite sport i queervärlden.

Jehovas vittnen på besök.

Idag har jag och pappa målat om på vår toalett, ett arbete som tog hela dagen. Rätt som det var ringde det på dörren och där utanför stod två välsminkade kvinnor som såg ut att ha fyrtioårskrisen nära. Som svar på mina böner hade jehovas vittnen äntligen vågat sig upp till vårt kvarter! De verkar nästan ha gett upp oss i gamla masthugget, med god anledning. De frågade om jag var kristen och jag svarade att jag var konfirmerad. De pratade om att Bibeln inte är vilken gammal bok som helst och att den har svar på alla frågor, sen orkade jag inte lyssna mer och var rädd att de skulle börja sjunga psalmer så jag frågade om deras gud älskade alla människor lika, så som homosexuella. Då tystnade kvinnan som pratat för ett ögonblick sen sa hon:

- Jehova, vår Gud, älskar alla människor men inte alla deras handlingar, så som homosexualitet. Är du homosexuell?

Jag svarade ja, och kom direkt ihåg att min pappa satt och lyssnade i rummet bredvid, inte för att det var något han inte fick höra, men jag har aldrig sagt det rakt ut inför någon av mina föräldrar. För att slippa få broschyrer om hur man kan botas från homosexualitet eller liknande sa jag bara att jag inte var intresserad av att tro på någon gud som inte älskar mig för den jag är, så som jag är skapad.

Kvinnorna stirrade på mig med stora ögon inramade med lite för mycket mascara. Jag kunde inte förstå vad de tänkte på och jag tänkte bara över vad pappa tänkte. De förstod att jag inte var intresserad av broschyrerna men gav mig ändå en tunn liten broschyr som det stod om Bibeln i. Jag kunde inte säga nej till den, för jag tyckte lite synd om dem. Jag tyckte synd om dem för att de inte förstod sig på kärlek, Kärlek är inget man kan förneka eller sätter gränser på. Jag tyckte synd om dem för att de valt att tro på en Gud som är lika trångsynt som de själva.

När de gått slängde jag broschyren direkt i papperskorgen och återgick till att måla.

Fried Oreo.

Jag har funnit världens snyggaste. Hon är lång och extremt smal. Men vet ni vad: JAG BRYR MIG INTE.

>> Yolandi är en fett snygg tjej.

>>

Jag bär ett litet mörker med mig när jag går i solen. Känslan som börjar i huvudet som sedan slingrar sig till magen smakar bly. Jag mår lite illa. Känslan av att vara motsatsen till snygg kliar som myggbett.

Kärleksmaffian om Kärlek och Politik

Visst förhindrar den mycket, den stela höger och vänsterskalan, även om det finns fördelar med den. Vår fundering efter Nellys dejtande är: hur bra fungerar förhållanden över blockgränsen? Vi ger ett exempel: en moderat och en vänsterpartist, möjligt par eller ej? Hur kommunicerar och lever man med en person med helt andra värderingar än en själv?

Hanna: Jag tänker att en människa blir vacker utifrån det den säger och tänker, så hur funkar det? Slutar människan bli vacker då, eller är den inte vacker från första början?
Tror nog att det skulle kunna funka men kanske svårt en längre tid. Frågan är om jag ens kommer i kontakt med sådana människor då jag ofta rör mig i kretsar med människor som tänker på samma sätt som mig när det kommer till politik, men tänk hur mycket man skulle kunna lära sig!?

Nelly: Kärleken har inga gränser heter det ju, men jag har en gräns, en person som jag ska kunna leva med måste ha grundvärderingar som liknar mina. I en relation måste man kunna kommunicera utan att hela tiden stöta på konflikter och jag tror att det är svårt att lösa konflikter om man alltid har olika grundvärderingar.

PS. Vi har båda haft något av en bloggtorka det sista men vi lovar att försöka ändra på det, dels genom en bloggrenovering som är svår att missa.Vi hade inte tillgång till någon kamera idag så vi hoppas att detta inlägg blir lika bra som vanligt.
Puss!

Crazy Bananaz



>>

Jag föreställer mig ofta att människor tänker på samma sak som jag och efter att ha tittat på l-Word flera dagar i sträck står jag på järntorget och föreställer mig hur människor runt omkring mig mig har sex med varandra. Unga som gamla, men ingen har sex med mig.

Allt som blir.

Tänker på hur det blev. Med allt. Att jag inte vet.

Men jag vet att man försöker så gott man kan. Försöker så mycket att man spricker ibland. Jag måste lära mig att låta bli. Lämna det ifred. Låta det växa eller krympa.

En fråga: Om man verkligen vill något, är det bättre att försöka mycket eller chilla lite?

Vet ni: Den enklaste lösningen är nog ÖL. Lagom självdestruktivt.

Kvinnodag

Idag ska jag ut och riva rösten. Visa att jag spyr galla över manssamhället. För övrigt blev jag så jävla förbannad när jag slog upp tidningen imorse och såg att MAUD JÄVLA OLOFSSON har skrivit en förbannat ASDÅLIG debattartikel.

Du MAUD: TA DIN JÄVLA BONDEPOLITIK, KÖR UPP DEN I RÖVEN, SLUTA KALLA DIG FEMINIST OCH FRAMFÖRALLT; TA DIN JÄVLA TRAKTOR OCH ÅK HEM!!!!!!!!

Så kom nu ihåg alla kära människor därute som en fin vän till mig påminde mig om när jag sa att jag hade tröttnat på den inbitna homomaffian här i gbg: Kamp måste få föras på alla fronter. Även om vissa fronter enligt mitt tyckte funkar sämre(typ maud olofsson snacket).

Nåväl: Vad gör vi? NU KÖR VI!!!!!

JAG VILL UT UR DET HÄR GRÅ, JAG VILL HA VÅR OCH DANSA TILL MANNFRED MAN PÅ GRÄSMATTORNA. OCH JAG VILL INTE GÖRA DET SJÄLV.

Jag vill bli kär

A special kind of personality

Efter att pojkar tagit andan ur mig ringer jag först L för att få ösa ur mig det jag inte ens kan sätta ordentliga ord på. Sen sätter jag på the knife och dansar. När det värsta av känslokaoset lagt sig tar jag på mig rött läppstift och sätter mig på en buss.