Jag är sällan så lugn och tom i huvudet som när jag läser faktum på bussen. Att åka buss är som att sitta i en bilkö - ingenting du gör kommer få resan att gå snabbare och det är bara att finna sig i det. Att läsa faktum sen är att känna att livet kommer att gå frammåt vare sig du vill eller inte och det kan komma att gå åt vilket håll som helst. Inte för att jag tror att jag kommer bli en svindryg miljonär, men annars, jag kan komma att hamna var som helst. Jag känner hur folk iaktar mig men i mitt otroliga lugn kan jag inte bry mig mindre, bussen kommer att ta mig till min hållplats och det är det enda som betyder något.
Väl framme i Kärra ger jag bort min faktum till en farbror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar