Jag svär högt där jag sitter på järntorget i snön mitt i natten när jag inser sanningen, han väver inte in sanningen i vackra ord utan jag ser den rakt framför mig. Hur jag i min bitterhet förnekat det en del av mig egentligen vill ha. Och nu öppnar jag ögonen för att än en gång se att jag ljugit för mig själv - Pojkarna intreserar definitivt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar