Som när man väntar på att långsamt försvinna. För att man inte räcker till.
Som när man inte längre kan gå hem och säga hem utan istället främmande.
Som när man flyr för att man inte orkar ha skuld.
Som när man inte längre kan övertyga sig själv.
Som när det helt enkelt tar slut.
Då hamnar man här och ingenting blir sig längre likt. Bara att lämna blir ett alternativ.
Så hur gör man? Hur orkar man?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar