jag vet att kvällen spårat ur när jag sitter och på måfå tittar på youtubeklipp med Justin Bieber och Selena Gomez. försöker rensa bland flikarna och upptäcker klipp med church of satan. wtf. god natt.

Jultider på hemmaplan

Min släkt är speciell av många anledningar och idag har vi firat annandag jul med min mammas halva av släkten. Det är moster med make och två småkusiner, mormor och morfar och min familj runt en kalkon. Det skulle kunna vara en hyfsat okomplicerad tillställning om gamla sår inte längre sved, men det gör de. Ibland undrar jag om mormor och morfar minns att de tycker om varandra när de skäller på varandra hela tiden, jag blir en neutral mellanhand när jag är med dem. Morfar driver med mig och vi skrattar åt varandra. Morfar driver med mormor och jag blir hennes beskyddare trots att hon indirekt är lika elak mot honom som han är mot henne. Vi har det roligt tillsammans och de tycker om mig. 

Och jag tycker om dem, men samtidigt måste jag ta ställning till hur deras beteenden inte bara påverkar deras förhållande till varandra utan också deras förhållande till min mamma och säkert också hennes syster. Så mycket stryk min mamma fick ta emot. Flaskan som krossades mot hennes huvud och hur hon tvingades att ljuga om det. Det faktum att alla min mammas vänner var rädd för honom. När jag ser morfar i ögonen ser jag en far som svikit sin dotter om och om igen på ett oförlåtligt sätt men samtidigt en morfar som vill göra bot för sina synder. Hur mycket jag än vill kan jag inte döma honom, jag kan tycka hur synd om honom som helst men i hans ögon ser jag så mycket skuld att jag inte kan med annat än i tystnad förlåta honom.

Jag försöker föreställa mig hur mamma kände när hon förklarade för sina nyfikna barn varifrån hon fått ärren på sitt huvud. Hur förklarar man att barnens morfar och mormor gjorde det mot en? Mamma berättade precis vad som hände och på något sätt lyckades hon. Jag visste under min uppväxt vad de gjort mot mamma men kunde inte förrän jag blev äldre förstå vad det faktiskt innebar, och det var först då jag började komma båda närmare.

Idag har jag hållit släkten samman och försökt plåstra om gamla sår som aldrig läker och i tystnad förlåtit de gamla trots att jag kanske är den enda som kan.

The holy list

Tänker på: Elefanter, rymdskepp och synkroniseringar.

Vill ha: En bra bok och tid för mig själv.

Framtiden: Små steg.

Dåtiden: Sår på benen och inuti.

Det bästa: Att gråta är inte farligt.

Just nu: Trötthet, frukt och väntan.

Måste bli bättre på: Bli snällare mot mig själv.

Morgondagen: Undvika eventuell dödsångest och försöka sova på fel tider.

Gårdagen: Engelska lexikon och börja om.

Dagens prestation: Lade Falken i omloppsbana.

Up In Flames

Det är slut.

Jag har efter några dagar vaknat ur den totala apatin som slagit mig. Där jag inte har kunnat fungera. Inte sovit, ätit eller kunnat andas ordentligt. Jag har medveten om att vägen framför mig är ofantligt lång och jag tror inte heller att alla känslor har någon ordning. Men nu förstår jag. Vet hur du känner. Det gör inte min smärta lättare men den sätts i perspektiv och den värsta klumpen är borta.

Men nu åker jag.

ishalt

Jag hatar när kontrollanterna går på bussen på jungmansgatan, VAFAN JUNGMANSGATAN? Att jag sen hade stämplat hör inte hit. Mina fingertoppar är hårda efter att strängar tryckt sig mot dem nu i flera veckor. lera formas under mina händer och jag gör psykoanalys på mig själv. I helgen dränkte jag mitt förnuft i whisky och försonades med en, vad jag trodde, förlorad vän.
Men ändå, jungmansgatan, seriöst.

follow the rain

Jag plinkar på min gitarr. Tar hand om andras trassel och smeker ömt min egen tillvaro, dagarna är fyllda av små guldkorn. Jag längtar ingenstans, kanske efter någon.

Madrass.

Jag har inget hår kvar. Skrivit en lista på saker jag behöver kolla upp inför att inom en snar framtid åka iväg till fjärran land. Indien och Brighton väntar och det är närmare än vad jag är beredd på.

Tänker på hur det kommer vara. Att bo i annat land. Med det sociala skyddsnätet långt borta. Kommer få lära mig att hitta till en annan mataffär, hur man ska bete sig och lära känna nya människor. Det är ju läskigt som fan.

Ha någon som får hela kroppen att pirra ett hav bort. Sakna och längta. Men tänker att det är samma sorts känsla som nu. Saknar och längtar nu också. Fast kanske ändå inte.

Men att ta steget känns både nödvändigt och spännande.

JAG BEHÖVER OCH VILL LÄMNA MIN COMFORTZONE.

(Jag kan ju åka hem om jag vill)

Hennes närvaro gör sig påmind när jag går igenom mina saker i samband med att jag byter rum. Jag tar i saker som hör henne till och som jag inte rört sedan.. På byrån ligger brevet som jag inte svarat på och hela min kropp vill skriva om allt, men orden räcker inte till.

I FOLLOW RIVERS

Jag röker under grannens fläkt och känner mig besviken på hösten, saknar kylan som ska tränga sig in. Jag behöver något spännande, men du är inte här än.

ÖM.

Jag överlevde helgen och ville inte riktigt åka hem. Grymt kul helg med massa roliga brudar. Annelie är officielt en ny homie.
Dock är det där med skate inte helt riskfritt. Gjorde min första hårda slam vilket resulterade i en svullen haka och en mun som har svårt att öppna sig. Samt en kropp som är helt igenom öm och stel. Det var tack vare yoga och hårt liggunderlag också.

Gnarly shit.

down south.

Åker ner till malmö och åker bräda hela helgen. Lite småpirrig i magen och vet med säkerhet att det kommer bli kul.
Hoppas jag inte dör bara.

Jag sitter hemma i mitt rum och lyssnar genom väggen på festen som pågår i andra delen av lägenheten. den senaste veckan har jag knappt träffat någon av mina vänner mer än i skolan. Jag dissar fester fast jag verkligen vill supa skallen av mig. Jag är slut, men nu får jag äntligen en veckas vila.

sharp teeth

Plötsligt finner jag mig själv sittande gråtandes i soffan framför en film. Ledsamheten i mitt bröst stämmer inte in med min allmänna sinnesstämning. Dessa tårar som jag längtat så efter kommer äntligen, men kanske lite väl sent.  Det är har gått flera veckor sen vi gjorde slut men jag har inte fällt en enda tår på hela tiden. Nu släpper jag taget.

I AM GOOD

har nya favoritcigaretter
blåmärken på benen
grymt nagellack


hösten tar hand om mig väl.

time is just another word for days going by

"It´s like being hit really hard"

Riktigt jävla hårt på käften. Det är värt det. Varenda gång.

Dagarna, livet, världen. Allting verkar vilja mig väl.

A whole new world to live in.

Pang. Skjut mig och lämna mig blödande på gatan. För ikväll svider det någonstans och jag kommer inte åt. Frustration i blodet. Utan behov av att fly.

Jag räknar dagarna som löven på marken. Kommer ingenstans. Fyller timmarna med längtan. Med kyssar som leder mig bort. Fyller timmarna med ordning och reda.

Med självföraktet som min främsta fiende.

Vill våga fråga. Hyra en trumpetorkester och ställa mig utanför ditt fönster. Våga dansa. Men det gör jag inte.

Jag står still.

Extensiell kris

Jag hoppade just av min b-uppsats. Vilket känns bra. Jättebra. Megabra. Bautabra. Nu har jag tid till ingenting. Star wars nästa!

jag tar mig igenom dagarna gråtfärdig och tom. Ett steg i taget.

Firefighter.

Idag har jag fått ett infall som känns lite knäppt men som trots allt ger ett litet pirr i magen.

Något som däremot ger obeskrivligt pirr i magen är du. dududududu.

Jag är glad.

Plötsligt var det slut. Allt det fantastiska och fina.

yeah.

Muskelvärk.

Vaknar alldeles för tidigt. Tittar på mobilen.08:17. Somnar om. Vaknar igen. Äter macka. Somnar om. Vaknar och bestämmer mig för två saker. Idag ska jag åka bräda och inte gå upp förrän jag ska åka till berget. A day of nothing.

Nu, dags att sova.

Mellanrum

Imorse förstod jag att min värld plötsligt hade skjutits åt sidan och bidragit till att tiden stannat. Nu när tiden stannat bestämde jag mig för att något måste passera för att världen inte skulle driva mig till vansinne så jag satte mig på en buss. När bussen kom till järntorget klev jag inte av som jag borde. Att se världen passera utanför fönstret gjorde mig lugn och att kliva av för att ta mig till skolan var därför inget alternativ. Jag klev inte av förrän vi kom till ändhållplatsen. Världen passerade utanför fönstret, men det var inget jag tänkte särskilt mycket på. Det är ungefär som att när tiden går känner du det utan att känna efter, men idag stod tiden still och utanför flög världen förbi och jag tänkte inte direkt på det.

Efter att jag rökt den enda cigarett jag hade med mig på ändhållplatsen klev jag på en spårvagn som tog mig fram och tillbaka genom staden likt en pappa som vaggar sitt barn. Någonstans i fram och tillbaka hamnade jag i en trygg hamn mitt i staden. Där satt jag på en pall med min bok bredvid män, också på pallar, som koncentrerat läste sina tidningar. Jag undrade om tiden stod stilla också för dem. Ingen av oss sa någonting förrän mannen bredvid mig sa "Det är nu lugnet tar slut och tjatet tar vid". Jag la märke till att han trots att vi var inomhus hade på sig en orange regnrock. Männen runtomkring oss kikade upp från sina tidningar och sen följde en dialog mellan mig och mannen i regnrock men jag förstod aldrig var vi började och slutade, och plötsligt reste han sig upp och sa "vi ses" och gick ut genom dörren. 

Precis som han försvunnit klev en annan man in genom dörren. Männen runt omkring mig hälsade på honom och han slog sig ner på en pall alldeles framför mig. Sen sträckte han fram handen mot mig och tittade på handen jag höll min bok i. Jag sträckte fram boken mot honom så att han kunde läsa omslaget men något i hans blick fick mig genast att förstå att han var ute efter något annat. Han fortsatte titta på mig hand så jag sträckte den mot honom och han la den i sin med min handflata blottad. Han granskade den några sekunder och såg mig sedan djupt i ögonen och sa till mig "Jag ser att du bär på ett lugn. människor dras till dig." sen som en parantes frågade han "tillhör ditt hjärta någon pojke?" utan att invänta något svar fortsatte han trots att jag hasplade ur mig "Nej, men..". "Jag kan också se att du är en konstnär."

Han släppte min hand men såg mig fortfarande djupt i ögonen och jag undrade om han kände att min tid stod still. Pallarna hade vid den här tidpunkten format en ring (eller hade de stått så hela tiden, ingen tid hade ju förflutit). Tidningarna hade männen lagt åt sidan och jag satt där mitt i allt med min bok i knät och mannen framför mig såg mig fortfarande djupt i ögonen. Jag undrade vad han såg men jag vågade inte säga något. Efter att många tankar passerat började en äldre man med skakiga händer som satt på en pall under ett bord att lågmält prata med en man i närheten och långsamt förstod jag att det var dags. Utan att veta vad som var dags reste jag mig från pallen, nickade mot männen i ett farväl och gick förbi människor som stod runt bord och drack kaffe och gick sedan ut genom dörren. Jag kände hösten som omfamnade mig, doften, vinden, kylan, och insåg att tiden inte stod still längre. 

Mina kvällar är nu tunga, kedjerökande tillbringar jag dem på berget och tittar ner på staden.

Höstlöv.

Ganska nyss hemkommen från ett varmt Barcelona. Hösten slog mig som en smäll på käften när jag kom hem. Är nöjd ändå.
Idag har jag bakat tårta och tagit ett steg närmare mot att lämna gbg. Vilket känns pirrigt mest på ett bra sätt.

I like the sound of your articulation.

När jag försöker skriva något stannar karusellen i min hjärna och det enda jag vet är att mitt hjärta slår så hårt och fullt av en längtan så stark att jag inte får ner något vettigt alls på tangentbordet.
Annars njuter jag av oxlarna som doftar höst men kvällarna är mörka och ensamma.

Did I let you know?

Det går bra nu.

Red hot chili peppers har släppt en ny platta och jag är lycklig. De är mina absoluta favoriter och plattan ROCKAR! Jag älskar allt med dem och jag ska hänga med anthony, chad, josh och flea när jag flyttar till LA. John också.


Jag jobbar mindre men känns som att tiden försvinner ändå. Men det gör inget. För den försvinner till M och inget är bättre än det. Idag har varit bästa dagen och jag tänker på kinesiska barn.

Keep the lovejuice comin!

Tar det från början.

Så nu har jag trillat dit. Som jag aldrig trodde att jag skulle. Men nu känns det bra som fan. Jag vet inte vad jag vågar säga men vi sammanfattar det såhär:

Att vara kär är att vara skitskraj och oslagbar på samma gång.

Så får du mig att känna och jag vill göra allt med dig.

what's in my head

 Snart är det inte sommar längre och då hittar vi förhoppningsvis tillbaks till mänskligheten. Jag höll på att skriva verkligheten för så känns det också. Så bra som det är nu är overkligt, men den känslan vill jag aldrig fly från eller förlora.

Jag gav henne en del av mitt hjärta och sen dess vårdar hon det ömt.

En kväll gråter jag i hennes famn och hon stryker min kind och torkar mina tårar.  Hon når djupare än någon annan hittills och hon får alla strängar att vibrera och tonerna som uppstår blir till musik som känns ungefär såhär:



Nästa dag tar jag med henne på släktkalas och vi briljerar med våra kubbtalanger. Morfar frågar som alltid varför jag inte har någon pojkvän än och hon skrattar nöjt.

Just nu vill jag bara hålla hennes hand (och aldrig släppa taget). 

ÅHHHH

hon gör mig tokig och alla ord känns värdelösa förjagkanjuintebeskrivadethär.

detta har hänt det senaste:
1. hon stal mitt hjärta
2. någon okänd stal min iphone

Och trots att dessa båda saker vänder uppochner på både mitt sociala och känslomässiga liv är det mesta (förutom hjärtat mitt) lugnt. jag hoppas att jag snart ska kunna ta mig tid och skriva något vettigt men tills vidare får ni stå ut med det här.

Puss!

Me and my bed is longing for her.

En början

Pojken jag gjorde en efterlysning på har jag nu hittat på facebook och jag tog mod till mig och skrev till honom. Han har efter några dagars konverserande gått med på att ta en fika med mig för att testa en teori om hur sexuell identitet och kroppspråk kan hänga ihop, för hur fungerar en gaydar egentligen?

BADSTRAND NÄSTA

BADDRÄKT @ BEYOND RETRO





Nämen.

Hej.

Jag gillar allt mycket mer nu. När jag har fått landa. I att jag numera jobbar heltid och för första gången på länge känner att jag börjar få det lugnt omkring mig. Sommaren har kommit och det går fort. Alldeles för fort. Men har hunnit bada 3 ggr och sista gången vart det jätteskönt. Imorrn flyr jag staden för landet.

Det är fint att skriva lappar.

Pojke efterlyses!

En fin dag i kålltorp har nu tagit slut och jag ligger utslagen på min säng och njuter av värmen. Det har varit ett skönt häng på picknickfestivalen bland tusen fina människor och många av dem har varit snyggingar jag känner. Vi har badat i bara underkläder och dansat oss genomsvettiga och sedan pratat med människor jag aldrig ens sett förut. Bland annat en pojke jag nu ska göra en efterlysning på:

Du pojke som kom och satte dig med oss efter spelningarnas slut och hette som du sen presenterade dig som, xxxx. Du tyckte mitt namn var fint och min gaydar tjöt. Och du fick mig mot att all förmodan prata förnuft med en blond flicka. Du underbara människa, bli min vän!
Känner du igen beskrivningen? Har du hans nummer?! Vet du var han bor?!?
Kontakta mig omedelbart bums.

Kärleksfesten

Så har man vandrat avenyn upp i Regnbågsparad, iklädd body, glittriga tights och hatt. Värmen hindrade oss inte och våra svettiga kroppar dansade i takt med Lady Gaga's Born this way.

This is now

I slottskogen är det fest i en glänta där jag och mina vänner dansar till the knife med glowsticks i händerna, om du såg mig skulle du sucka åt hur barnslig jag är.

När jag kommer hem är sängen fortfarande tom och hur mycket jag än önskar att dina händer var här kommer jag att behöva sakna dem ett tag till.

Today, I noticed my house smells a lot like my grandma's. Not because we use the same cleaning products or anything like that, but because I'm slowly turning into a crazy cat lady. FML

Mad world

För första gången på fyra nätter har jag lyckats prioritera sömn och ändå vaknar jag med samma hjärta som igår och det slår skiten ur mig. Ikväll kommer L hem och han kommer att fösöka tala förstånd med mig men jag kommer säkert inte lyssna.

Distraktioner

Klädd i trikåer och med band runt håret sitter jag och läser om renässans litteraturhistoria i en lägenhet med en tiger som enda sällskap. Mitt hjärta slår och en flicka skriver om rosa moln och kärnexplosioner. De skulle inte tro mig om jag berättade nu men hon är här för att stanna och jag dansar inombords.

Kvällshissen

Våning nr 1.
Vissa kvällar slutar med ångest och tvserietittande.
Våning nr 2.
Andra kvällar slutar med tedrickande vänner i mitt kök.
Våning nr 3.
Några få kvällar slutar med att jag får nattligt sällskap, ofta då i kombination med tedrickande.
Våning nr 4.
De flesta kvällar slutar precis som den här, med huvudet fullt och känslor som ett trassel. Trots allt är det fint att efter mentalt kaos kunna lägga huvudet på sin kudde och bara andas ut. Det är precis vad jag ska göra nu, vem vet vilken våning kvällshissen stannar på imorgon?

I WON'T BE LEAVING SOON

Det kryper i hela kroppen på mig och festsuget är nästan oemotståndligt. Det är meningen att jag ska göra ett videoblogginlägg nu men det är inte riktigt min grejj så jag ska försöka sätta ord på mina tankar kring bloggen trots min galna, hormonstinna kropp.

Här är ett litet soundtrack från mig:


Alltså,
Om jag kunde skulle jag bo tillsammans med Hanna, men nu när min näst intill icke existerande ekonomi gör det omöjligt har jag i bloggen ändå kunnat samla mina tankar i samma forum som den underbara människa Hanna är. De här sex månaderna har varit precis som den bergochdalbana mitt liv alltid är och i alla de olika looparna och galna stupen har jag försökt att blogga med mitt, ibland trasiga, lilla hjärta. Det konstigaste med bloggen har ändå varit att inte få läsa Hannas inlägg, att bara få höra hennes tankar de få gånger vi träffats varje månad när hennes ord hela tiden var så nära.

Här kommer några citat från mina blogginlägg som en sammanfattning av vad jag har kommit fram till kring temat kärlek:

"I bokaffären finns böcker om kärlek vart jag än vänder mig, men jag vill bara veta hur det känns"

"Vad kärlek än är så känner jag kärlek till honom"

"Att vi känner kärlek tror jag är en sanning, alltså är kärlek en känsla. Vi kan dö av brustet hjärta, så långt kan våra känslor påverka vår kropp.
Men hur långt kan man gå för kärlek?
Människor dör över hela vår jord för dem de älskar. Jag har svårt att föreställa mig hur sådan kärlek skulle bebo min kropp, men det gör den uppenbarligen, annars skulle mitt hjärta inte banka skiten ur mig. Kärleken är kanske känslan som knyter oss sammman, vilken relation man än har."

"Jag är här, kärleken, titta på mig nu."

"Kärlek är en flyktig känsla som kan att komma att glida dig ur händerna, och det är okej. Känslan kommer igen."


Jag vill fortsätta blogga med min galet fina bloggpartner, ingen tvekan om saken men jag tror att vi båda är överens om att bloggen kommer att kretsa kring våra liv i allmänhet och inte med fokus på sökandet efter kärlek som fram tills nu. Mitt sökande har varit krokigt, med många tankar men inte mycket till agerande.
Jag kommer att fortsätta försöka sätta ord på mina tankar och känslor och dela med mig av det jag tycker är viktigt, och såklart kommer kärlek högt på den listan.

Sökandet efter kärlek är inte över på långa vägar för min del men den här bloggen kommer att få ta del av fler delar av mig än just sökandet framöver.

All kärlek till alla er där ute.

SEX månader

WAAAH. Det har redan gått sex månader och vi ska nu ta reda på vad fan vi ska göra nu. November till maj har vi bloggat om det mesta och kärlek utan att ha någon som helst aning om vad den andra skrivit. Nu får vi äntligen läsa varandras gamla blogginlägg!! De här sex månaderna har varit grymma och bloggen har varit världens bästa anledning att få träffa sin otroliga bloggpartner.

Mer information kring hur kärleksmaffian kommer att fortsätta kommer.. Redan imorgon! Sug på den ni!

ALL KÄRLEK FRÅN OSS BÅDA!!!

WHY FEAR DEATH - BE SCARED OF LIVING

Vardagsångest

Jag gick till skolan för att försöka suga åt mig känslan av att vara påväg någonstanns men insåg med en gång att det låg ett moln av hopplöshet över skolgården. Jag förstår verkligen inte var folk hittar sin väg frammåt. Alla vägar jag försökt gå leder ingen vart. Jag förstår inte hur människor lever samma innehållsfattiga liv dag ut och dag in, jag klarar det bara inte. Mina ben tog mig snabbt någon annanstanns och jag hamnade här, i en park mitt i staden. Bredvid kanalen och båtarna, mellan lunchande studenter och mammalediga som suger åt sig sol. Jag skolkar inte bara från skolan utan också från livet, vad det än innebär.

Livet är gött när man kan hångla sig till läppbalsam

Internet?

Jag fattar inte internet längre. Inte varför jag slösar så mycket tid. Måste sluta. Ska införa ransonering. Det är onödigt.

Någonstans mellan Göteborg och kärra

Jag är sällan så lugn och tom i huvudet som när jag läser faktum på bussen. Att åka buss är som att sitta i en bilkö - ingenting du gör kommer få resan att gå snabbare och det är bara att finna sig i det. Att läsa faktum sen är att känna att livet kommer att gå frammåt vare sig du vill eller inte och det kan komma att gå åt vilket håll som helst. Inte för att jag tror att jag kommer bli en svindryg miljonär, men annars, jag kan komma att hamna var som helst. Jag känner hur folk iaktar mig men i mitt otroliga lugn kan jag inte bry mig mindre, bussen kommer att ta mig till min hållplats och det är det enda som betyder något.

Väl framme i Kärra ger jag bort min faktum till en farbror.

Om sanningen ska fram

så är det faktiskt så att jag är dålig på kärlek.
Jag är dålig på att hålla mig undan från saker jag inte ens vill.
Jag är en efterhängsen tönt om du säger att "vi kanske ligger ikväll".

Gillar inte mönster. Mina mönster. Det är så dumt. Så jävla dumt.

Bara lär dig. Och börja skaffa dig täckning för det du säger.

Slagsmålsdrömmar

Ledsen, arg och besviken tog jag mig från Bup idag och tänkte aldrig igen. Hopplöshet blev soundtracket på dagen tills jag tog mig till monki för att rensa min plånbok på hundralappar och samtidigt byta skinn. Vad gör man inte för att känna lite glädje när allt känns grått och ledsamt?

JAG TROR PÅ FÖRÄLSKELSE VID FÖRSTA ÖGONKASTET

BRB

Jag är fylld av ångest, gråt i halsen och skakande kropp. Jag är en av dem nu, som inte får lämnas ensam. BUPs mottagning var tyst och tom, precis som mitt huvud såhär innan sömnen. När jag vaknar är det med ett krampaktigt grepp om kudden.

bakslag

Det är något fel på mig och jag orkar inte ta mig upp ur sängen.

Döda De Förälskade

Jag blir knäpp av värmen ikväll. Efter besöket hos vännen i sagolandskapet sätter den verkliga tyngden i bröstet in. Nu ska jag ut till ponnyn för att ta in ännu en dos av obegriplig skönhet.

Tillbakablick

Hans hand mot mitt bröst. Jag känner ingenting. Hans hand mellan mina ben. Jag känner fortanfande ingenting. Det är som om jag är någon annan som ser ner på min kropp och undrar varför det inte händer något. Min kropp borde ju njuta av det här. I sängen ligger jag med en pojke mellan mina ben och känner absolut ingenting.

TA KONTAKT

Nu närmar sig slutet. Så njut medan ni kan. Håll till godo.
Angående förra enkäten om man kunde vara med någon av annan politiskt ståndpunkt så blev resultatet ganska överväldigande: NEJ.
(hela resultatet hittar du nere i menyn till höger)




puss och kram, glad påsk och godnatt!

Store tid.

Fyller snart 20. Fyller snart vuxen på allvar. När man blir 18 är det som ett test. Ett test i två år för att kolla om man håller måttet. Sen blir man 20. Då ska man hålla måttet. Jag vet inte om jag håller. Men jag vet att jag har människor som finns till om jag brister.

Vill inte bli äldre än såhär. För jag trivs med att inte kunna gå till systemet. Även om min ekonomi skulle säga motsatsen. Jag trivs med att kunna ha min ålder som ursäkt. Få människor förvånade över att jag faktiskt inte är mer än 19. Men inget varar för evigt. Inte ens ålder. Vad spelar det för roll egentligen?

Men ålder är mer än en siffra hur mycket man än vänder och vrider på det.

20, here I come. Oavsett om jag gillar det eller ej.

Det har jag funderat över. Sen har jag även tänkt på om det är viktigt att spara gamla kärleksgåvor. Typ kärleksbrev och andra prylar. Kommer inte fram till något vettigt svar. Förutom att det rimligt att jag kommer tycka det är fint att ha om typ 30 år. Äsch, vissa grejer ska jag hysta. Så, nu vart det bestämt.

Adjö

Blomliknelser på tåget

Killar är som maskrosor, hur man än föröker bli av med dem kommer de alltid tillbaks.
Flickor är som rosor, fina att se på men kommer man nära sticker dom.

>> Bittertrick

Jag är fortfarande lagom låg och bitter men ni kan vara lugna, jag tror att jag fått ur mig det mesta. I min bitterhet har jag istället ägnat mig åt möblering, ommöblering och rensning av mitt egna lilla rum. Jag har lyckats dammsuga men kläder ligger fortfarande i min soffa, som ett permanent berg. Det var efter att jag fyndat på nordhemskolans loppis som det spratt i fingrarna igen. Att möblera om är min grejj och som Hanna skrev på Facebook:
"Nelly, om jag skulle möblera om lika mycket som du och jämnställa det med hur mycket jag tycker att äktenskap skulle passa mig skulle du ändå slå mig."
Jag vet inte riktigt hur det går ihop men någonstans stämmer det. Jag är i allmänhet aldrig helt nöjd och kan inte bestämma mig och när det gäller inredning finns det inga undantag.

Men mitt tips till er är att när bitterheten slår till så finns det inte mycket annat att göra än lägga sin energi på något annat roligt, spännande och kanske nytt, istället för att bara stå och stampa i ingenting. Medan ni är fångande i singellivet kan ni ju också passa på att leva livet på sätt som flick- och pojkvänner kan sätta stopp på.. Det ni!!

Nu ska jag och två fina vänner åka för att se på genrepet för cabarén min älskade L har varit upptagen med på sistone, det kommer bli precis så mysigt som jag behöver just nu, möbleringstricket läker inte alla bitterhetssår.
Puss!

>> Förälskelsen likt vårvindar

Jag klagar och klagar och de säger till mig att någon kommer att komma. Komma hit till mig. Snart. Jag är trött på att vänta, jag är trött på att inte få ta del av tillståndet av vad man tror är orubblig lycka. Kärleken kan ju kännas så, orubblig. De nyförälskade har glittrande ögon som smittar. De nyförälskade får mig att fnittra okontrollerat, deras lycka är någonstans min lycka samtidigt som jag tycker att det är orättvist. En flicka säger att kärleken är inte så lätt, att förhållanden kan vara svåra och inte alltid okomplicerade, hon målar bilder jag inte vill se. Jag är en trångsynt panter på jakt. 

Jag försöker intala mig själv att man aldrig vet vem man kommer att bli förälskad i förrän man redan är förälskad och att man tills dess bara kan titta på hur molnen formar figurer och mönster och önska att någon annan ser samma sak.

Jag försöker intala mig själv att det är värt väntan, att kärleken kommer som en vårvind för mig med.

 

>> orättvist

"jag behöver inte supa mig full, jag är redan full - av kärlek"

Mina vänner råkar skaffa sig pojk och flickvänner så här i början av våren och jag är avundsjuk. Big time.

Pokémon

Idag är jag en sovande figur. Fullständigt jättetrött. Konstant. En aning förkyld också, men mest trött. Så sjukt trött. Vet inte vart all denna trötthet kommer ifrån. Bara att sova är det enda jag vill.

Men man måste ta sig i kragen och inse att det finns saker som ska göras. Som att tvätta lakan. Äta mat. Plugga. Titta på sitt fina arbetsschema och njuta av faktumet att det kommer bli jobb och ledigt när man ville.

Sommaren kommer bli bra. Jag tror på det. Stenhårt.




Jag bjuder på en liten video med ett fett skateboardgang: Plan B.

Alldeles för lite sport i queervärlden.

Jehovas vittnen på besök.

Idag har jag och pappa målat om på vår toalett, ett arbete som tog hela dagen. Rätt som det var ringde det på dörren och där utanför stod två välsminkade kvinnor som såg ut att ha fyrtioårskrisen nära. Som svar på mina böner hade jehovas vittnen äntligen vågat sig upp till vårt kvarter! De verkar nästan ha gett upp oss i gamla masthugget, med god anledning. De frågade om jag var kristen och jag svarade att jag var konfirmerad. De pratade om att Bibeln inte är vilken gammal bok som helst och att den har svar på alla frågor, sen orkade jag inte lyssna mer och var rädd att de skulle börja sjunga psalmer så jag frågade om deras gud älskade alla människor lika, så som homosexuella. Då tystnade kvinnan som pratat för ett ögonblick sen sa hon:

- Jehova, vår Gud, älskar alla människor men inte alla deras handlingar, så som homosexualitet. Är du homosexuell?

Jag svarade ja, och kom direkt ihåg att min pappa satt och lyssnade i rummet bredvid, inte för att det var något han inte fick höra, men jag har aldrig sagt det rakt ut inför någon av mina föräldrar. För att slippa få broschyrer om hur man kan botas från homosexualitet eller liknande sa jag bara att jag inte var intresserad av att tro på någon gud som inte älskar mig för den jag är, så som jag är skapad.

Kvinnorna stirrade på mig med stora ögon inramade med lite för mycket mascara. Jag kunde inte förstå vad de tänkte på och jag tänkte bara över vad pappa tänkte. De förstod att jag inte var intresserad av broschyrerna men gav mig ändå en tunn liten broschyr som det stod om Bibeln i. Jag kunde inte säga nej till den, för jag tyckte lite synd om dem. Jag tyckte synd om dem för att de inte förstod sig på kärlek, Kärlek är inget man kan förneka eller sätter gränser på. Jag tyckte synd om dem för att de valt att tro på en Gud som är lika trångsynt som de själva.

När de gått slängde jag broschyren direkt i papperskorgen och återgick till att måla.

Fried Oreo.

Jag har funnit världens snyggaste. Hon är lång och extremt smal. Men vet ni vad: JAG BRYR MIG INTE.

>> Yolandi är en fett snygg tjej.

>>

Jag bär ett litet mörker med mig när jag går i solen. Känslan som börjar i huvudet som sedan slingrar sig till magen smakar bly. Jag mår lite illa. Känslan av att vara motsatsen till snygg kliar som myggbett.

Kärleksmaffian om Kärlek och Politik

Visst förhindrar den mycket, den stela höger och vänsterskalan, även om det finns fördelar med den. Vår fundering efter Nellys dejtande är: hur bra fungerar förhållanden över blockgränsen? Vi ger ett exempel: en moderat och en vänsterpartist, möjligt par eller ej? Hur kommunicerar och lever man med en person med helt andra värderingar än en själv?

Hanna: Jag tänker att en människa blir vacker utifrån det den säger och tänker, så hur funkar det? Slutar människan bli vacker då, eller är den inte vacker från första början?
Tror nog att det skulle kunna funka men kanske svårt en längre tid. Frågan är om jag ens kommer i kontakt med sådana människor då jag ofta rör mig i kretsar med människor som tänker på samma sätt som mig när det kommer till politik, men tänk hur mycket man skulle kunna lära sig!?

Nelly: Kärleken har inga gränser heter det ju, men jag har en gräns, en person som jag ska kunna leva med måste ha grundvärderingar som liknar mina. I en relation måste man kunna kommunicera utan att hela tiden stöta på konflikter och jag tror att det är svårt att lösa konflikter om man alltid har olika grundvärderingar.

PS. Vi har båda haft något av en bloggtorka det sista men vi lovar att försöka ändra på det, dels genom en bloggrenovering som är svår att missa.Vi hade inte tillgång till någon kamera idag så vi hoppas att detta inlägg blir lika bra som vanligt.
Puss!

Crazy Bananaz



>>

Jag föreställer mig ofta att människor tänker på samma sak som jag och efter att ha tittat på l-Word flera dagar i sträck står jag på järntorget och föreställer mig hur människor runt omkring mig mig har sex med varandra. Unga som gamla, men ingen har sex med mig.

Allt som blir.

Tänker på hur det blev. Med allt. Att jag inte vet.

Men jag vet att man försöker så gott man kan. Försöker så mycket att man spricker ibland. Jag måste lära mig att låta bli. Lämna det ifred. Låta det växa eller krympa.

En fråga: Om man verkligen vill något, är det bättre att försöka mycket eller chilla lite?

Vet ni: Den enklaste lösningen är nog ÖL. Lagom självdestruktivt.

Kvinnodag

Idag ska jag ut och riva rösten. Visa att jag spyr galla över manssamhället. För övrigt blev jag så jävla förbannad när jag slog upp tidningen imorse och såg att MAUD JÄVLA OLOFSSON har skrivit en förbannat ASDÅLIG debattartikel.

Du MAUD: TA DIN JÄVLA BONDEPOLITIK, KÖR UPP DEN I RÖVEN, SLUTA KALLA DIG FEMINIST OCH FRAMFÖRALLT; TA DIN JÄVLA TRAKTOR OCH ÅK HEM!!!!!!!!

Så kom nu ihåg alla kära människor därute som en fin vän till mig påminde mig om när jag sa att jag hade tröttnat på den inbitna homomaffian här i gbg: Kamp måste få föras på alla fronter. Även om vissa fronter enligt mitt tyckte funkar sämre(typ maud olofsson snacket).

Nåväl: Vad gör vi? NU KÖR VI!!!!!

JAG VILL UT UR DET HÄR GRÅ, JAG VILL HA VÅR OCH DANSA TILL MANNFRED MAN PÅ GRÄSMATTORNA. OCH JAG VILL INTE GÖRA DET SJÄLV.

Jag vill bli kär

A special kind of personality

Efter att pojkar tagit andan ur mig ringer jag först L för att få ösa ur mig det jag inte ens kan sätta ordentliga ord på. Sen sätter jag på the knife och dansar. När det värsta av känslokaoset lagt sig tar jag på mig rött läppstift och sätter mig på en buss.

Det värker

jättemycket i min mun. Jag har tandvärk och vill slita ut hela käften på mig själv. Dumma, dumma visdomstand.

Tack gode gud för Ipren och flytande föda.


Till min framtida flickvän: Nu skulle jag behöva dig.

Tiden

Cliché Javier Mendizabal commercial by French Fred from Cliché Skateboards on Vimeo.

Detta gör jag istället för att plugga, MUMS

Kärleksmaffian igen.

Vi suktar och vältrar oss i alla lyckliga par som verkar så fantastiska. men vi är också fina. Det har vi bestämt.



Puss!

Jag KAN verkligen inte ta mig i kragen.

Plötsligt inser man att den lediga veckan snart är slut och att jag inte gjort något av det jag borde gjort. Plugga bland annat.

Sen inser jag hur destruktivt det är att sitta och titta på tvserier dygnet runt utan att ens gå ut. Min hjärna har stängt av och det är läskigt att starta den igen. Det gör ont. Hjärtat gör ont. Timme efter timme har jag ju suttit och omedvetet byggt upp en bild av mina mrs och mr Perfect. Vakna upp ur det och se att de inte existerar, gör ont.

Så jag börjar äta choklad, för att sedan fortsätta med Grey's Anatomy.

Det var alla hjärtans dag

 copyright @ Gabriella Ortiz

Efter detta spenderar jag dagarna framför Grey's Anatomy målandes mina naglar i olika nyanser av blå. Det är lov. Jag mår fint.

Valentin

Nothing left to lose.

Är inte alla hjärtans dag ett skämt? Eller? Så jävla dumt. Typ som Halloween, en till dag att köpa äckligt godis i konstiga färger på.

ALLA DAGAR TILLHÖR KÄRLEKEN.

Hanna

Jag tycker om mig själv. Ju äldre jag blir desto bättre blir det.

Jag kommer försvinna en vecka bara så ni vet. Jag har en megatenta.

/Hanna

Dumpad? Här har du Gregorys bästa knep!

Trött på snön och kylan?

Jag är trött på att halka runt och frysa, för att inte nämna sminket som pajjar när blötsnö faller från ovan. Här är några tips till er från mig hur man kan inta en, något falsk, vårstämmning:

1. Bär solglasögon så fort solen skiner.
2. Tjocktröjor bannlyses.
3. Tunn höst/vårjacka tillåtes.
3. Sjal och liten mössa OK.
4. Tunna byxor eller nylonstrumpbyxor.
5. Bär paraply när det snöar, då känns det som om det regnar.
6. Ta på dig vårskorna så fort underlaget håller. Vid tex is är kängor OK.
7. vantar bannlysta
8. Stanna inne. Då märker du inte av kylan.
9. Gå bara ut när det är soligt.

Vitsen är att ignorera kylan och låta sig tro att det är en kall vår. Det fungerar rätt bra för mig!

Ruset.

Så många fantastiska korta men intensiva rus ikväll. Bubblande i hela magen och hjärnan.


Nu känns det lite tomt och jag har en konstig smak i munnen. Inte lika bra längre.

Det snurrar runt lite för lite.


Känslan var BÄTTRE än att vara kär.

Hey, om du inte tror på kärlek kan du bli vän med den här killen:

Jag är nyklippt och lyckades till och med hamna på cybtekk's Blogg. Jag har glittriga turkosfärgade naglar och försöker utan större framgång att plugga. Kurts hjärta verkar slå utan att gå sönder vilket gör mig lugn. Livet går på som vanligt helt enkelt.

puss.

Idag är det stilla. I huvudet och i kroppen. En skön känsla förutom den lilla stund då ilskan flög i mig mitt på Linnégatan. Då ville jag skrika högt: JÄVLA SKITVÄDER. Istället blev det ett tyst mutter och skriket hördes bara i mitt huvud.

Dagens glädje: Jag har köpt ost. Jättegott.

Dagens missnöje: Det jävla vädret.

Du är värd det bästa

Du ska inte nöja dig med det näst bästa. Du ska inte tro att kärlek aldrig kommer att träffa dig. Du kommer att träffa kärleken, även om det tar tid ska du leta, försöka och testa dig fram. Kärlek är en flyktig känsla som kan att komma att glida dig ur händerna, och det är okej. Känslan kommer igen.

"För även om vi vet bättre är det ju så att vi inte kan låta bli att blåsa upp den där romantiska vackra förälskelsen, gång på gång tänka: JAG HAR TRÄFFAT DEN RÄTTE! Och gång på gång glömma bort att den rätte aldrig kan vara den andre, att den rätte är en uppfinning hämtad ur gamla barnsagor."
- Kärlek hur fan gör man av Bob Hansson


"Men den dikt som slutligen kommer att träffa dig är förmodligen lika outsägbar som den kärlek som slutligen ska visa sig vara den största. Man planerar inte sin förälskelse, eller rättare sagt, det är möjligt att man gör. Men man blir inte förälskad av det."

- Bräcklighetens poetik av Bob Hansson

Surf

Jag har köpt en ny skateboard och mitt hår är enbart trassel. Ganska fint trassel.

Tänk om det alltid var som det är just nu.

Tänk att det kan kännas såhär bra, att vi kan säga till varandra att vi äntligen känner att vi hör hemma. Allt är bra utan att vara fantastiskt. Saker är som förr och ändå nytt. Att känna sig hel utan att slitas itu. Nu kan vi leva på korta möten för att vi vet att de kommer igen och igen och igen. Nya männsikor tar inte längre delar av mig för att behålla dem för sig själva, de ger mig istället delar av mig jag inte visste fanns. Det är inte överväldigande. Det är en känsla av att vara tillfreds med allt som det är. Det är att vara nyfiken på det som kommer. Det är att ha distans till mig själv och känna att allt kommer att gå bra. Nu vill jag leva. Nu vet jag att livet har börjat.

snygg igen